Jag som huserar här heter Maria och jag är 41 år på pappret men yngre i själ och sätt skulle jag tro.
Min katt heter Pepsi och hon har följt mig sen den 14 november 2014 och hon är född 10 juli 2014
Jag har även Håkan i mitt liv och han är 58 år. Hos honom så bor katten Nisse som är född den 5 juni 2020

Vi bor inte tillsammans än, men nog finns planen för det.
Men jag ska skriva om mig och lite om vad jag kommer att skriva om.

Jag har bråkat med mitt psyke i sjukt många år. Jag drabbades av den första stora kraschen någon gång under 2009 och det resulterade i att jag tyckte att jag ville skiljas från min dåvarande, jag bröt med alla jag känner och flyttade/flydde ca 35 mil.
Sen har det bara gått utför.

Men i augusti 2020 så tog jag mina första stapplande steg från soffläge och isolering. Det var då jag och Håkan hittade varandra, mycket oönskat. Men vi valde tillslut att satsa.

Men jag har genom åren genomgått utredningar och olika typer av behandlingar. Mycket medicin jävligt mycket ECT och även DBT 3 gånger utan större framgång.
Jag har även varit väldigt självdestruktiv och suicidal.

Diagnoser som landat är
Lindrig intellektuell funktionsnedsättning
Asperger
Adhd
Bipolär typ 2
Borderline
PTSD

Idag, 2 februari 2021 så var det dags för allvaret, efter 10 år som sjukskriven så skulle jag äntligen börja praktisera på en daglig verksamhet.
Jag ska börja med 3 timmar 2 dagar i veckan. Och idag så var vi på återvinningen och klippte kablar som vi sen rensar ur all koppar som sen pantas på en fabrik.
Lite tidigt att säga något, men jag är så glad att jag äntligen har något att göra samt folk att prata med.

Jag pratar hela tiden och även min katt har börjat be mig att hålla käften. Som om det inte vore nog så pratar jag självklart i sömnen.
Och det jag gör i sömnen är även att laga mat, så jag har en fin liten timer till spisen.

Jag är väldigt förtjust i djur och tycker att dom är lättare att umgås med än människor. De har aldrig gjort mig något och de är rätt tydliga med vad dom vill
Eller på ett annorlunda sätt..
Sen är jag tokig i sport. Jag står mer än gärna på Borås arena och sjunger fram Elfsborg till seger. Tyvärr så bor jag 35 mil ifrån, men kärleken till laget är stort. I hockey så är det Färjestad som gäller, även fast jag aldrig ens har varit i Värmland.
Sen har jag fler lag, men jag presenterar bara de starkaste.

Men det var lite nu, jag har säkert glömt något, men jag glömmer bort rätt mycket, en gåva från ECT.